Jag sitter här i Tunisiens huvudstad Tunis och försöker insupa att ”mitt” Tunisien blivit så annorlunda sedan jag för första gången satte min fot i landet i slutet på 80-talet. Då kom jag hit med min fd tunisiske man och upplevde ett Tunisien under Bourguiba och sedemera Ben Ali. Två diktatorer som lyckades hålla landet lugnt trots oroshärdar i länder runt om som Algeriet.
Då fanns ingen demokrati och ingen terrorism och nu finns en början på demokrati och ett överhängande hot från terrorismen. Tunisien har blivit det land i världen som bidrar med flest jihadister till IS/Daesh i Syrien. Hur kunde det bli så?
Det finns självklart många svar på den frågan men dagens stora fråga är hur planerar den nya demokratiska regeringen Nidaa Tounes att agera?
I går hade bl.a inrikes- och försvarsministern ett krismöte och kom fram till en del punkter om hur man ska hantera situationen för att få bukt med terrorismen i södra delen av landet och de vapen och terrorister som flödar in från Libyen. Men stora delar av tunisierna misströstar och irriterar sig på att det är ungefär samma krisplan som man presenterade för några månader sedan då museet Bardo attackerades.
Varför gör inte president Beji Caid Essebsi och co det som måste göras menar många dvs gå bärsärka gång på arvet efter islamisterna Ennadha. Vad Ennadha lämnade kvar då de satt vid makten efter revolutionen var en mängd islamister vid viktiga poster inom polisen, inrikesministeriet, skolan etc. Det har tidigare bevisats att extremisterna får sin information från källor från just högt uppsatta personer på viktiga poster. Attacken i Bardo var ett tydligt exempel på att någon gav exakt information om att det var en mängd bussar som var på väg till Bardo samt exakt tid då båt och buss anlände etc.
Många tunisier frågar sig varför regeringen ”flörtar” med extremisterna, som man uttrycker det.
Abdelaziz Belkhodja skriver följande inlägg på sin facebook sida angående krisplanen som presenterades på fredagsnatten: ”Jag tycker mig känna igen de flesta av punkterna i krisplanen sedan efter Bardo. Dessutom har de inte kommit fram till någon konstruktiv, kraftfull och användbar plan mot terrorismen som bara fortsätter att öka. Den visar på att vi har en ineffektiv och inkompetent regering. Nedan har jag kommenterat deras strategier punkt för punkt:
-
Öppnande av en undersökning (Väldigt bra idé, men är det ingen som lyckats komma på den idéen tidigare som t.ex efter Bardo?)
-
Utredning av ansvarighet (och de som var ansvariga under tiden för attacken i Bardo, har de blivit utredda?)
-
Vidta nödvändiga åtgärder mot alla partier och föreningar som bryter mot konstitutionen (behövdes det 40 döda för att påbörja dessa åtgärder som man var medveten om redan under Ennadhas tid vid makten?)
-
Gå igenom lagen om statlig kontroll angående varifrån olika föreningar får sin finansiering (och vad händer med utlovade antiterroristlagen som vi nu väntat på under en väldigt väldigt lång tid?)
-
Kalla in militären för att stärka säkerhetsstyrkorna (Det är för tidigt……! Varför inte vänta till Daech har tagit över landet? )
-
Ta över flera bergszoner i södra Tunisien där terroristerna håller till och stänga av dem som militära zoner (Redan för 3 år sedan genomfördes denna åtgärd!)
-
Intensifiera räder mot och sökningar av terroristceller i hela landet för att avveckla dessa. (Och vad har polisen gjort innan? Räder på caféer under rahmadan för att arrestera de som inte följer fastan? Mycket viktig uppgift i en ny demokrati jämfört med att jaga terrorister !!!!)
-
Stängning av vissa, ca 80, moskéer som inte staten kontrollerar sedan islamisterna Ennadhas tid och som fortfarande aktivt predikar till förmån för jihad och terrorism (ähhh är de fortfarande öppna? Var inte övertagandet av moskéerna något som planerades redan vid regeringsskiftet ?)
-
Skapa beväpnade brigader som skyddar turister (verkligen? Och vad hade för vapen tidigare batonger eller?)
-
Nationell debatt i september mot terrorism (Varför redan i september?…..Vi kan väl vänta till 2022? Eller varför inte ännu längre!!!!)
-
Möte för att organisera det nationella säkerhetsrådet (Så det har inte varit organiserat under det 3-åriga kriget mot terrorismen?)”
Av Abdelaziz Belkhodjas spydiga kommentarer ovan så framkommer tydligt vad tunisierna i allmänhet anser om hur regeringen hanterar terrorist situationen.
Själv förvånas jag också över den avsaknad av tydlighet och kraft i åtgärder mot den katastrofala situation som Tunisien befinner sig i. Fast i och för sig är det inte så väldigt underligt eftersom det i en diktaturs fotspår inte finns starka politiska partier och kompetenta kraftfulla personer som kan ta över ett land. Det är ju det som är diktaturens villkor, förutsättningar och mål.
Dessutom är den sittande regeringen NidaaTounes en koalition av flera politiska partier som försöker samarbeta och det är svårt. Redan i ett land som Sverige ser vi svårigheter med politiska samarbeten föreställ er då ett land där man inte är van vid samarbete och där allt handlar om makt och att ”roffa” åt sig en maktposition.
Tråkigt men sant och det är ännu en gång som jag lämnar över mitt förtroende på kommande generation, de unga som fått en annan uppfostran. Bara det inte är för sent!
Avslutningsvis vill jag framföra mina kondoleanser till alla som blev offer för denna totalt meningslösa akt.