Xena Consulting

Nyheter från MENA

Tvärkulturell Kompetens

Går det att dra paralleller mellan

ett lands affärs- och trafikbeteende?


Jag har under en längre tid förundrat mig över hur olika trafikbeteende i olika länder ter sig och kommit fram till att man utifrån ett förarbeteende i princip borde kunna utläsa individers mentalitet och beteende även i andra situationer som exempelvis i en affärssituation.

OM MAN JÄMFÖR TVÅ HELT olika länder som Sverige och Tunisien är det uppenbart att sättet att bete sig i trafiken skiljer sig avsevärt åt. Det jag funderar på är om det går att dra paralleller mellan ett lands trafik- och affärsbeteende? Jag tänkte göra ett försök att analysera Tunisiens trafik och se om man kan få fram något som kan utnyttjas i ett professionellt affärssammanhang. Jag börjar med att undersöka om man kan få fram något om den ekonomiska utvecklingen genom att cirkulera i trafiken.

I ALLMÄNHET ÄR INFRASTRUKTUREN i Tunisien väl utbyggd och i de områden där den fortfarande är bristfällig investeras det just nu mycket pengar för att den ska byggas upp. Det är en bygg boom och det byggs enormt mycket runt om i landet. Byggtekniken och arkitekturen är välutvecklad. Antalet åsnor och hästar på vägarna minskar för varje år och ersätts av bilar, särskilt i storstadsområdena. Det finns enormt mycket bilar i alla prisklasser. Medelklassen ökar hela tiden och enligt statistik finns det idag ca 60 procent medelinkomsttagare som ger landet en stark köpkraft.

SÄKERT 50 PROCENT AV bilförarna är yrkesarbetande kvinnor som har egen bil. Kvinnorna i Tunisien har stora fördelar och lever ganska modernt jämfört med kvinnor i andra arabiska länder. Kvinnans utveckling är en genomtänkt politik som man är mycket mån om att visa upp och utveckla.

ATT JÄMFÖRA ETT FÖRARBETEENDE med ett affärsbeteende är ganska vanskligt och absolut inte baserat på en relevant studie. Studier om förarbeteenden har emellertid förekommit och jag har jag bland annat tittat på studien ”Trafikbeteende – Förarattityd” skriven av Annika Hultgren och Leif Persson (Högskolan Dalarna, 2001/02). I denna studie kategoriserar man ett trafikbeteende direkt relaterat till fyra olika förarattityder varav ett är risktagaren som ofta begår regelbrott och som tycker om fart; spänning bekommer däremot inte. Denna förarattityd stämmer bäst in på ett tunisiskt beteende, dessutom tycker jag att man bör lägga till ett egoistiskt trafikbeteende.

ETT ANNAT BEGREPP som har sitt ursprung i den amerikanska kulturen är Road Rage som karakteriseras av att det finns individer som utanför trafiken beter sig rationellt och förnuftigt, men i pressade situationer i trafiken ger utlopp för en oerhörd aggressivitet. I dylika situationer ser individen enbart bilen och inte människan bakom ratten. Föraren avpersonifieras och en reaktion baseras på den egna personligheten och livssituationen. Jag anser att det är detta ogenomtänkta – och raka beteende, som man kan analysera, dra slutsatser av samt sätta i relation till en allmän affärskultur.

NEDAN KOMMER JAG ATT sätta några specifika trafikbeteende i relation till affärsbeteende för att se om det finns likheter:

AVSAKNADEN AV OMDÖME och långsiktigt planerande som exempelvis omkörningar som inte leder någonstans, kan avläsas i en för det mesta medelmåttig produktionsplanering och organisationsstruktur. Ett kortsiktigt ledarskap som saknar visioner är vanligt men beror oftast på att man inte anser sig kunna ”släppa” ansvar till anställda. Att inte följa uppställda regler i trafiken avspeglar sig i att man som anställd i allt för många fall inte har problem med att ta för sig på andras bekostnad och ljuga ihop historier till chefer och kolleger för att själv få fördelar. Korruption förekommer på alla nivåer.

ETT MYCKET VANLIGT förekommande beteende även i affärssammanhang (och i alla relationer) är svårigheten att erkänna sina misstag. De flesta har svårt för att ta en diskussion för att reda ut problem och visar i stället upp stolthet och ofelbarhet som leder till en ruptur i en relation.

JAG MÅSTE POÄNGTERA att jag i viss mån har roat mig med ovan jämförelse samtidigt som jag baserat analysen på det aggressiva trafikbeteende som idag är allt för vanligt och som i ärlighetens namn tröttar ut de allra flesta. I ett affärssammanhang finns det dock många nyanser. Sedan jag flyttade hit för snart 20 år sedan har trafikbeteendet emellertid förvärrats enormt (troligen på grund av den stora medelklassen som nu har bil, vilket i sig är en positiv utveckling), samtidigt som man i affärssammanhang har utvecklats enormt professionellt. Trots en underton av ironi så anser jag att det till viss del är möjligt att göra en jämförelse mellan ett lands trafik- och affärsbeteende om man tar den med en ”nypa salt”. För vissa omaskerade trafikbeteenden som i ett affärssammanhang är maskerade, kan dock utläsas och analyseras.

NEDAN KOMMER JAG ATT sätta några specifika trafikbeteende i relation till affärsbeteende för att se om det finns likheter:

  • Förarbeteende: Några exempel på risktagande och egoism i trafiken: Man har oerhört bråttom och det är viktigt att vara först. Utan att tveka kör man om på båda sidor eller ligger tätt fastklistrad efter bilen före i hög fart. Att byta fil eller svänga utan att blinka är en vanlig företeelse. I stället för att göra en normal vänster sväng kör man över på vänster sida några hundra meter tidigare än där man egentligen ska svänga och fortsätter köra på vänster sida. Även om det uppenbart är stopp två meter längre fram kör man om. Vissa kör mot rött ljus men i allmänhet respekteras dock färgen. Det finns enormt mycket trafikpoliser utmed vägarna som kan mutas med 50 SEK. Även i uppenbara fall erkänner man aldrig de fel man gjort utan argumenterar med övertygelse sin oskuld. Att använda svordomar och fula gester är mer regel än undantag. Man avskyr att släppa fram någon annan bil, vilket troligen beror på att alla hittar extra vägar utmed sidorna för att ta sig förbi långa köer. I Tunisien lever man under påtaglig stress och då man tar bilen och cirkulerar runt bland mycket trafik på för små vägar är risken överhängande att man beter sig illa och utan tvekan uttrycker sig illa när det gäller såväl män som kvinnor. Då man talar med folk är alla överens om att det är en oerhört tröttsam trafiksituation.
  • Affärsbeteende: De flesta affärsrelationer är precis som förarbeteendet – ganska otydligt och man vill gärna komma snabbt till avslut. Det egoistiska risktagandet i trafiken där man visar på nonchalans och avsaknad av hänsyn, kan i viss mån även tydas i ett affärssammanhang, där väldigt många inte kommer i tid, eller pratar i telefon samtidigt som de sitter i ett möte. Detta beteende gäller dock sällan professionella företagsledare och högre chefer.

AVSAKNADEN AV OMDÖME och långsiktigt planerande som exempelvis omkörningar som inte leder någonstans, kan avläsas i en för det mesta medelmåttig produktionsplanering och organisationsstruktur. Ett kortsiktigt ledarskap som saknar visioner är vanligt men beror oftast på att man inte anser sig kunna ”släppa” ansvar till anställda. Att inte följa uppställda regler i trafiken avspeglar sig i att man som anställd i allt för många fall inte har problem med att ta för sig på andras bekostnad och ljuga ihop historier till chefer och kolleger för att själv få fördelar. Korruption förekommer på alla nivåer.

ETT MYCKET VANLIGT förekommande beteende även i affärssammanhang (och i alla relationer) är svårigheten att erkänna sina misstag. De flesta har svårt för att ta en diskussion för att reda ut problem och visar i stället upp stolthet och ofelbarhet som leder till en ruptur i en relation.

JAG MÅSTE POÄNGTERA att jag i viss mån har roat mig med ovan jämförelse samtidigt som jag baserat analysen på det aggressiva trafikbeteende som idag är allt för vanligt och som i ärlighetens namn tröttar ut de allra flesta. I ett affärssammanhang finns det dock många nyanser. Sedan jag flyttade hit för snart 20 år sedan har trafikbeteendet emellertid förvärrats enormt (troligen på grund av den stora medelklassen som nu har bil, vilket i sig är en positiv utveckling), samtidigt som man i affärssammanhang har utvecklats enormt professionellt. Trots en underton av ironi så anser jag att det till viss del är möjligt att göra en jämförelse mellan ett lands trafik- och affärsbeteende om man tar den med en ”nypa salt”. För vissa omaskerade trafikbeteenden som i ett affärssammanhang är maskerade, kan dock utläsas och analyseras.

Den Tunisiska Kulturen ur mitt perspektiv

  1. Hur vi ser på den arabiska kulturen har ofta sitt ursprung i och är färgat av politiska och extremistiska händelser samt massmedias skildring. Detta har inneburit att araberna själva är mycket känsliga för hur de uppfattas och respekteras.
  2. Nyckeln till framgång är ofta att visa intresse, förståelse och respekt. Var medveten om att din egen syn färgar din attityd och att du inte kan dölja det du tänker.
  3. Vid ett tillfälle var jag på möte hos en välkänd och högt uppsatt nordafrikansk VD på en offentlig institution. Under vår diskussion avbröt han mig helt plötsligt och deklarerade inför alla deltagare att jag skulle vara klart medveten om att han inte arbetade med vem som helst och särskilt inte då det gällde utlänningar. Han förtydligade att han endast ville ha samarbete med dem som respekterade den arabiska kulturen fullt ut och det kände han att jag gjorde.

Innan jag går vidare och försöker peka ut vissa speciella Nordafrikanska kulturella särdrag är det viktigt att läsaren ta hänsyn till att det är omöjligt att generalisera, varje land är unikt. Dessutom finns det olika kulturella områden inom respektive land och varje individ har olika referensramar (familj, tradition, religion, värderingar). Man bör också tänka på att det är stor skillnad på hur stort företaget är och vilken utbildning och erfarenhet av internationella affärer företagsledaren har. Det finns ändå vissa gemensamma nämnare som utkristalliserar sig mer eller mindre markant beroende på VEM man har att göra med.
Nordafrika kan delas in i två kulturella områden de som har varit engelska kolonier respektive franska kolonier, vilket påverkar kulturen. Här kommer jag endast att titta på de franskinfluerande länderna dvs Tunisien, Algeriet och Marocko (Maghreb).
Perceptionen av en annan kultur är starkt knuten till vår egen bakgrund, attityd, värdering, tradition m.m. Tänk på hur en svensk uppfattas, gör affärer, uttrycker sig etc.

  1. Nedan tar jag upp exempel på svenska särdrag som inte alltid fungerar i dessa länder.

• Vår raka och direkta kommunikation kan upplevas som förolämpande. Man ska gärna ägna sig åt mjukare formuleringar. Tänk på att ordet kreativ kritik inte finns i det arabiska språket, vilket faktiskt förändrar en hel del.
• Vårt tidsperspektiv (där vår tid aldrig är tillräcklig, vi bokar möten flera månader i förväg och kommer exakt i tid) är helt annorlunda än i den arabiska kulturen, där man historiskt anser att tiden inte är dyrbar. Idag stämmer inte detta i de flesta större och seriösa företag. I de flesta fall följs en exakt tidsangivelse av ”Entshallah” dvs. om Gud vill. Det sägs för att man inte alltid tror sig kunna klara av att följa det man sagt. Boka gärna möten i förväg men undvik långt i förväg och räkna med förseningar dessutom ring gärna sekreteraren dagen innan och bekräfta. Möten kan hela tiden avbrytas av telefoner och folk som kommer in. Ta med detta i beräkningen. Ytterligare en gång poängterar jag att ju större och seriösare företag desto mindre risk är det med fragmenterade möten och sen ankomst.
• Vi är ärliga och upplever avvikelser som lögner, vilket det kanske inte alltid handlar om, utan det kan vara en artighet. Jag förklarar: En gång var det ett danskt företag på säljbesök i Tunisien, de hade assistans av den danska konsuln. Då de varit hos det tunisiska företaget fick de uppfattningen att de hade en order. Åter i Danmark väntade de förgäves på ordern. Till slut tog den danska konsuln kontakt med det tunisiska företaget varpå hon förstod att de hade sagt ja av vänlighet. Ett nej ansågs som oartigt och kunde såra det danska företaget. Det är svårt att förstå nyanser men efter många års erfarenhet i dessa länder kan man förstå skillnaden på ett ja = ja och ett ja = nej.
• Vi är laglydiga. I arabvärlden är människan viktigare än lagar och regler och man tillåter sig att modifiera dessa vid behov. Detta innebär att man kommer betydligt längre med rätt attityd.
• Vi är inte nära religionen. I arabvärlden däremot är ofta religion och samhälle nära sammansvetsat. Undvik att diskutera religion och undvik att nämna att du är ateist. I Maghreb har man generellt en öppen attityd och acceptans till olika religioner men det finns undantag. Ser du ett blåmärke i pannan på en man innebär det att denne ber sina böner dagligen.
• Jämlikhet är en grundpelare i Sverige och man har ofta den tron att alla arabiska länder förtrycker sina kvinnliga invånare. I många länder är det ytterst svårt att vara kvinna, men det förekommer stora skillnader länder emellan. Tunisien är det absolut mest öppna landet i hela arabvärlden där män och kvinnor har lika lön. I Maghreb finns kvinnor på alla nivåer i samhället. I affärssammanhang kan du mycket väl stöta på kvinnliga företagsledare som behandlas som en svenska dito. Det är också intressant att veta att utländska kvinnor utan hinder kan göra affärer i Maghreb.
• Hierarkin i de svenska företagen är inte så påtaglig som i Maghreb. Ta alltid först kontakt med och bygg viktiga relationer med VD’n i företaget som sedan eventuellt hänvisar dig till en anställd. I de flesta företag sitter VD på alla beslut. De anställda (även högt uppsatta direktörer) har inget eller ytterst ringa budget ansvar.

BÅDE OCH OCH VARKEN ELLER……..ELLER

FÖRMÅGAN ATT ANPASSA SIG

jag

och Lars (ansvarig för affärsutvecklingen i arabvärlden på ett stort multinationellt Skandinaviskt företag) satt och diskuterade vårt potentiella framtida samarbete på en lunchkrog i Göteborg. Vi pratade om företagets affärsutveckling i arabvärlden, där de har ett 100% ägt utvecklingsbolag i Dubai som styrs av Abdulla en man med både Syriskt och Egyptiskt påbrå. De har över tiden utvecklats på marknader som Pakistan och Libyen för att endast nämna två av deras mest spektakulära arabmarknader..

Om jag ska vara riktigt ärlig trodde jag inte att de skulle fortfölja sitt projekt in på den Tunisiska marknaden med tanke på krisen som vid denna tid invaderat oss. Jag hade positivt nog helt fel. Deras strategi är långsiktig där de satsar lika mycket och snabbt (läs långsamt) vare sig kriser eller uppgång. Arabvärlden har blivit en mycket viktig del i deras affärsutveckling.

Sedan länge har de en distributör i Tunisien som är en välkänd och mäktig affärsman. Problemet med denne distributör ligger i att han själv har en produktion inom samma kategori produkter.

Mitt uppdrag bestod av att finna andra potentiella distributörer samt att göra en mindre marknadsanalys. Jag fick en väl genomtänkt lista av efterfrågde egenskaper som de sökte hos potentiella distributörer. Dessutom skulle de nya kandidaterna helst kunna matcha den redan existerande distributören vad gäller finansiering av projektet, kontakter och inflytande.

För mig är de personliga egenskaperna ytterst viktiga eftersom det är väldigt svårt att finna någon som förstår den raka, ärliga kommunikationen som vi Skandinaver har. Så högst upp på min lista stod personlighet och därefter kom övriga egenskaper.

Nästa gång jag träffade Lars var i Tunisien tillsammans med Abdulla. De hade fått en lista med 10 alternativa distributörer. Listan bestod av både mycket starka och välkända affärsmän samt mindre välkända affärsmän/kvinnor men med bra kontakter, finansiell styrka och med affärer på uppåtgående. Den stora skillnaden mellan dessa kategorier var deras engagemang i en ny affär. Den som har mycket affärer är inte är lika engagerad i ett nytt projekt eller hungrig på mer framgång.

Vi började beta av vårt besöksprogram och det var nu under denna tiden som jag upptäckte något mycket spännande. Jag har blivit mer arabisk i mitt sätt att navigera bland nordafrikanska affärsmän än vad jag tidigare varit medveten om. I alla situationer som uppstod under dessa dagar vi arbetade tillsammans jag, Lars och Abdulla var det oftast så att jag och Abdulla tänkte och agerade lika.

Lars har en enormt stor erfarenhet av olika delar av världen och framförallt av arbete i arabvärlden vilket märks. Samtidigt som Abdulla har arbetat mer eller mindre hela sitt liv inom företaget har filats och blivit mer skandinavisk i sitt tänkande och handlingssätt Trots deras bakgrund och vana att samarbeta så märktes skillnaderna i deras sätt att reagera i olika sammanhang.

Situationerna som uppstod kunde vara enkla saker som att klaga hos receptionisten i hotellet, där jag mer lindade in mitt klagomål i flera ord och leende medan Lars klagade brutto. Eller då vi mötte deras existerande distributör som hade gjort upp sin strategi, där en middag och undvikande av affärsdiskussioner ingick. Då Lars gick rakt på sak och talade om det de inte var nöjda med så parerade distriubören med att lyssna men att svara med någon historia och ta sig ur samtalsinriktningen. Avslutningsvis blev vi inbjudna till hans kontor dagen efter. På kontoret var han mycket väl förberedd. Under båda dessa möten fick jag översätta men ibland kändes det konstigt eftersom jag skulle uttryckt mig annorlunda. När jag tyckte att jag inte kunde översätta exakt sa jag att jag inte riktigt förstått och bad Abdulla förklara direkt på arabiska.

Vid diskusion och analys av de nya potentiella kandidaterna som vi besökt så var kanske jag och Abdulla lite mer försiktiga i våra omdömen eftersom vi vet att det är endast tiden och kontakten med de individuella affärsmännen som kommer att visa 1) deras engagemang 2) deras förmåga att förstå den raka skandinaviska kommunikationen 3) om deras stolthet sätter käppar i samarbetshjulet, eftersom en Tunisier inte anser sig kunna/behöva sälja in sig själv “ jag tänker minsann inte lägga mig på knä……”

Jag märkte även hur Abdulla i sin tur var mycket mer rak i sitt sätt än de flesta araber jag stött på. Jag vill att läsaren noterar att jag inte på något sätt har lagt in värderingar utan att det endast handlar om att reagera olika. För en arab är det ytterst oartigt att vara allt för rak i vissa sammanhang där man anser att man sårar sin medmänniska.

Upplevelsen med Lars och Abdulla anser jag som en av de mer intressanta i min tid som konsult eftersom den tydliggör sammanhang som t.ex :

  • att jag själv vant mig vid ett sätt att kommunicera som hjälper mig till framgång samtidigt som jag blivit både och och varken eller…..!
  • att det är svårt för någon som inte direkt levt i en familj med andra kulturella mönster att verkligen förstå vad som gäller. Även om Lars har många års erfarenhet med långa affärsrelationer i denna kultur har inte han blivit lika formad som jag som levt så intimt med kulturen. Lars anpassar sig och sin kommunikation medan jag är arabisk.
  • hur spännande och framgångsrikt ett samarbete kan bli med två personer som Lars och Abdulla som lärt sig och vant sig vid varandras kulturella språk och mentalitet.
  • vikten av att ha rätt samarbetspartner för att kunna ta sig in i denna för oss mycket speciella kultur och mentalitet.

Framgången i arabvärlden för detta skandinaviska multinationella företag ligger helt klart i förmågan att anpassa sig.

Leave a Reply