(bild Mehdi Jomaâ)
I fredags stod det klart att Mehdi Jomaâ, den nya statsministern i den teknokratiska regeringen, bytt ut 18 governörer som islamisterna Ennadha tillsatt innan de blev avsatta. En bra början men regeringen Mehdi jomaâ kommer att få det svårt att neutralisera hela den politiska apparaten från de av Ennadha mer än 4000 utnämningar som sitter kvar på viktiga poster.
Det var ett smart drag av Rachid Ghannouchi, Ennadhas ledare, att gå med på att avgå eftersom deras tid i regeringsställning varit en katastrof . Med tanke på att regeringsvalen skall hållas i början på år 2015 vore det förödande att sitta kvar vid makten och visa sin inkompetens. Vad man nu har som taktik är inte speciellt svårt att räkna ut!
1) utnyttja de 4000 islamisterna Ennadha anhängare som finns kvar på mer och mindre viktiga poster inom den politiska apparaten. Detta politiska nätverk bevarar Ennadhas starka politiska influens djupt inne i systemet trots att de avsatts. Som det ser ut idag verkar det omöjligt att få bort dessa 4000 islamist anhängare från sina nyckelposter.
2) Blockera regeringen Jomaâ via ANC dvs konstitutionsutskottet som fortfarande består till majoriteten av slamisterna Ennadha. Via en artikel i den nya konstitutionen, som röstades igenom innan de avsattes, har de sett till att de har maktfullkomlighet vid alla omröstningar. Samtidigt som de kan rösta igenom de lagar de vill kan de med hjälp av denna artikel ifrågasätta alla beslut som den nya regeringen Jomaâ genomför.
3) Visa den nuvarande regeringens inkompetens för väljarna genom att påvisa att deras arbete var kanske inte det bästa men ändå bättre än alternativet Jomaâ. Denna strategi går ut på att se till att landets säkerhetssituation försämras efter deras avgång.
Verktyget de kommer att använda sig av är alla de föreningar – LPR (ligue protection de la revolution) som skapades under islamist regeringen Ennadhas tid. LPR består av extrema islamister som Ennadha använde och använder sig av för att bl.a blockera oppositionen och för att sätta skräck i befolkningen. Beji Caid Essebsi som är ledare för det största oppositionspartiet har i dagarna tydliggjort problemet genom att påpeka att så länge som LPR fortsätter blockera alla oppositionens möten i det tunisiska inlandet, i områden som Béja, Kasserine och Sidi Bouzid, är det omöjligt att tänka sig ett val i början på år 2015.
(Bild Ghannouchi med LPR)
Att få bukt med LPR verkar bli en tuff uppgift för regeringen Jomaâ då de finns utspridda lite överallt i landet och då speciellt i de fattigare kvarteren. Den 26 februari arresterades LPRs ledare Imed Dhgit, vilket provocerade fram ett flertal attacker i Kram (en förort till Tunis) där han bodde. Poliser blev attackerade och skadade samtidigt som ett trettiotal LPR medlemmar arresterades.
(Bild oppositionsledarna Rached Ghannouchi till vänster och Beji Caid Essebsi till höger)
Oordning i landet tillåter således islamisterna Ennadha att omorganisera och effektivisera sin organisation samtidigt som oppositionen inte får samma möjlighet. Ennadha behöver all tid för att samla sina krafter även inom organisationen som idag är rejält dividerad mellan den fundamentalistiska och sekulära inriktningen.