Xena Consulting

Nyheter från MENA

Del 1 Tunisien före revolutionen


Tunisien före revolutionen

Hur gick det till när tunisierna gick man ur huse för att tillsammans skrika ut sitt missnöje i ett enda budskap Ben Ali DÈGAGE – FÖRSVINN.

Tunisierna är i grunden ett pacifistiskt och lugnt folk som i alla situationer undviker konflikter men den 14 januari tog ilskan över och revolutionen föddes.

Bild: Habib Bourguiba

Bourguiba som fram till 1987 var Tunisiens president byggde upp, ett i arabvärldens mått mätt, mycket modernt land med bl.a obligatorisk skolgång i 9 år och förbud mot polygami. Samtidigt som han kallades för Tunisiens fader och var en föregångare vad gäller ekonomisk och social utveckling får man inte glömma att han faktiskt var en diktator som styrde journalisternas arbete. Korruptionen var dock inte utbredd i någon större utsträckning. Han blev avsatt via en planerad statskupp som genomfördes av Zine El-Abidine Ben Ali den 7 november 1987. Då Ben Ali tog över trodde många tunisier bl.a journalisterna på en ny era av tryckfrihet och demokrati men efter några år stod det klart att det var bara en dröm. Naima Ben Ali var Zine El-Abidine Ben alis första hustru som han bedrog med Leila Trabelsi en hårfrisörska som honom dottern Nesrine 1986. Han skilde sig från Naima några år senare och ingick det ödesdigra äktenskapet med Leila Trabelsi 1992.

Bild: Zine El-Abidine Ben Ali och Leila Trabelsi

Leila kom från en fattig familj med10 syskon som hon stod väldigt nära, hon var en känd lyxprostituerad som bara ingick ”relationer” med inflytesrika män. När hon ingick äktenskap med Ben Ali visste det tunisiska folket i stor utsträckning redan om hennes bakgrund och det gick rykten om henne och hennes bröder och man var mycket skeptiskt inställda till familjen Trabelsi, med all rätt visade det sig med tiden.

Drömtillvaron för det pacifistiska tunisiska folket består av en vacker hustru, barn, hus och bil. När Leilas brödrar började framträda och inta den tunisika ekonomiska scenen så reagerade man inte i någon större utsträckning utan lät dem hållas ”så länge jag har mitt lilla liv så är allt bra”, men korruptionen och maffiametoderna började komma allt närmare vardagen för många. Det hela började i mindre skala och bredde ut sig till en farosot över hela landet. Affärsmän började dra öronen åt sig och föredrog att utöka sin verksamhet inom olika sektorer istället för att låta ett företag växa allt för stort. Trabelsi började ”roffa” åt sig alla existerande och potentiella affärer som de ansåg vinstgivande. De kunde effektivt ”ta över” vilket företag de hade lust till eftersom de hade byggt upp ett brett kontaktnät på alla nivåer bank, politik, ekonomi etc. och kunde hota och tvinga till sig vad de ville utan att betala ett öre

Leila och brodern Belhassen Trabelsi

Så småningom började man även ge sig på hus och tomter som ägdes av vanliga tunisier. President Ben Ali gjorde inget för att hindra detta utan tvärtom lät dem hållas, många tunisier dock inte alla, försvarade honom och tyckte synd om honom då de ansåg att det var Leila som gjorde honom blind eller hade någon form av hållhake på honom. Faktum är att även familjen Ben Ali använde samma metoder som familjen Trabelsi men inte i lika stor utsträckning.

Under 90-talet skapades en stor medelklass 60 – 70 % och låg fattigdom, men andelen rika (läs familjen Trabelsi, Ben Ali och de som gifte in sig i familjerna etc) blev bara rikare och rikare på bekostnad av medelklassen. Fattigdomen började bre ut sig. Bankernas ekonomiska situation började bli problematisk eftersom man lånade ut enorma summor till den utökade ”familjen” som aldrig betalades tillbaks.

Tunisiska föräldrar gör allt, vare sig man har råd eller ej, för att deras barn ska ta en universitets examen och de uppoffringar vissa måste göra för att ekonomiskt lösa detta är enorma. Anledningen är att man gör allt för att ge sina barn en framtid dvs ett jobb. Med detta som bakgrund förstår man vilket missnöje som började pyra då de nyutexaminerade barnen inte fick något jobb santidigt som arbetslösheten blev mer och mer påtaglig och Trabelsi rikare och rikare. De stora kändisfester som organiserades av ”familjen” där droger och lyx flödade kom till folkets kännedom kombination med den stora arbetslösheten blev till slut för mycket för tunisiernas tålamod.

Journalister och politiker var Ben Alis och Trabelsis nickedockor. Det juridiska systement var uppbyggt kring mutor. Några journalister vågade ”sticka ut” men de blev förföljda, torterade och satta ifängelse. Skolorna byggdes upp kring utantill lärande och inget kritiskt tänkande det var i denna miljö som Ben Ali skapade sin styrka.

Rädda invånare som har sitt ”lilla liv” tar inte till våldsamheter. Det är viktigt att i detta sammanhang ta hänsyn till det faktum att Ben Ali gjorde stora insatser under en period för att skapa basen till ett industrialiserat samhälle ex: en dator till varje familj, rätten för alla att få ett statligt förmånligt lån för att köpa en bil, kvinnornas rätt i samhället osv. Ge med ena handen och ta med andra.

Han begick dock några fatala misstag:

  • som att införa ett program som innebar att varje familj skulle kunna köpa sig en dator (en ”familjedator” tillverkades och såldes till extremt lågt pris) och ha tillgång till internet, vilket blev grundredskapet i revolutionen.
  • som att utveckla en hög akademisk utbildning där samhället fick fler och fler intelligenta ungdomar som efter alla år av ”pluggande” inte fick jobb. Missnöjet pyrde och exploserade till slut i full kraft i ett upplopp.
  • som att utbilda en specialstyrka inom polisen och släppa greppet om militären. För hade det inte varit för den passiva militären hade kanske revolutionen kunnat kväsas.

Så fort Ben Ali tog makten förbjöd han tunisiska kvinnor att bära slöja och poliser installerades ofta i närheten av moskéerna med målet att förhindra extremister att breda ut sig. Han skapade ett lugnt samhälle, men han förbjöd ju faktiskt tunisier att utöva sin egen religion vilket till slut skapade en pyrande ilska bland familjer som ville utöva sin religion och som hade familje-medlemmar som satt i fängelse pga sin tro. Då revolutionen bröt ut trodde gemene man inte att det fanns extremister man var övertygad om att Ben Ali överdrev för att kväsa allt uppror vilket efter revolutionen har visat sig vara ett stort misstag. Han hade rätt!

Under mina år i Tunisien var jag fascinerad men också oroad över de extrema inbördes kulturella skillnader som existerade. Från de familjer som levde ett muslimskt konservativt liv till de som levde ett lika modernt liv som en svensk. Vad som blev resultatet i denna tudelade situation var att ungdomarna inte hade någon riktlinje och ofta blev det svåra bakslag för de sk ”moderna” kvinnorna som tillät sig öppet ha en pojkvän, leva sambo, röka och dricka på offentlig plats.

Bakslag eftersom männen å ena sidan tyckte om att ha en flickvän under dessa premisser. Men den dag de skulle ingå äktenskap tog gamla traditioner och familjens vilja överhand och man föredrog att byta ut den flickvän man faktiskt älskade till en kusin eller annan flicka med ”gott” rykte. På så vis trodde männen att de säkrade sig från att bli bedragna. Kvinnor med denna erfarenhet gick till läkaren och återinstallerade sin mödomshinna tog på slöja och började söka en man för äktenskap.

Denna dubbelmoral var en oerhört komplicerad situation för de unga som också skapade stort missnöje och en känsla av vanmakt.

Ilska, missnöje och vanmakt bredde ut sig på alla håll och kanter och då en ung arbetslös akademiker, som försökte skapa en framtid genom att sälja grönsaker men som ständigt fick avslag från myndigheterna, tände eld på sin kropp december 2010 i den fattiga staden Sidi Bouzid gick den instabila situationen över styr. Ungdomarna i Sidi Bouzid tog fram sina datorer och skickade runt information och bilder om händelsen via facebook . Den 14 januari 2011 exploderade det och Tunisiens ungdomar gick man ur huse och protesterade, politiker, avokater, journalister mfl slöt upp i revolutionens stora och enda budskap DÉGAGE.

LÄS GÄRNA LÄNKEN WIKILEAKS CABLES FÖR MER INFORMATION