Nedan en översättning av en känd tunisisk ”tänkare” Hassen Zargouni:

Jag får ofta frågan ”Vart är Tunisien på väg?” som om jag hade någon form av legitimitet att förutse framtiden i vårt land. Jag tänkte att jag ändå skulle försöka skissa en början av tanke som vi kan kan utforska vidare för att berika varandra med andra möjliga scenarion.

Utvecklingen kommer att gå långsamt framåt eftersom vi har en girig politisk situation med ett förväntat resultat på medellång till lång sikt, förväntade reformer är veka. Det ger intrycket av att saker och ting inte förändras med den hastighet som krävs för vårt land ska kunna återställa en stat, en regering, en ekonomi och ett samhälle i arbete. Vi kommer att fortsätta leva i tider av turbulens som ”Var är oljan” (en demonstration då folket upptäckte att oljepengarna kom i ”fel” fickor) eller upproret  i januari 2016 i Kasserine, revolter som uppstod eftersom regeringen inte ger tydliga svar på legitima frågor.

Under tiden som denna långa process att driva landet framåt är pågående kommer olika komponenterna i tunisiska samhället inte bara att sitta ner och vänta på resultat.

De är redan i aktion! Många har påbörjat att kompensera statens kapacitet att skapa utvecklingsprogram och kreativa idéer inom ekonomi, diplomati, säkerhet m.m. Vi ser att många har börjat arbeta själva som t.ex:

• Den tekniska eliten har börjat organisera tankesmedjor
• Konstnärer och kulturfolk som nu är mer produktiva än någonsin tidigare eftersom ingen längre förväntar sig något av staten. Aldrig har det tunisiska kulturlandskapet varit rikare inom teater, filmer, böcker, en våg av unga musiker som gått från underjorden till mainstream …). Övertygade om att revolutionen först och främst är kulturell och inget annat.
• Företagsledare är inte långsamma med att investera och utveckla men det är en process som pågår totalt frånkopplad från staten och dess regering. Ingen förväntar sig varken investerings koder eller andra investeringsincitament. De investerar så snart som det är lönsamt.
• En ny våg av unga entreprenörer har skapats med stöd av demokratiseringen och tillgången på ny teknik och de många möjligheter som det erbjuder.
• Individuella idrotter blomstrar i termer av resultat
• Andra sektorer där det civila samhället har fått vingar och är mycket aktiva är t.ex social ekonomi, medborgarrörelser … alla agerar de helt utanför den officiella sfären.

Är detta en bra? Ja, kanske!

Vad jag är säker på är att vi just nu upplever och lever i en verklig revolution som sakta men säkert tar oss framåt med mindre hjälp av regeringen och mer hjälp av civila medborgares initiativ. Det är den vägen som Tunisien har tagit efter fem år sedan revolutionen den 14 januari 2011. Säkerhetsrisken är självklart hög men den patriotiska resningen som vi såg i Ben Guerdène av en medborgerlig och demokratisk motståndskraft mot terrorism ( då jihadister försökte ta över staden gick det civila samhället ut och försvarade sin stad med många civila som föll offer i striderna) har visat vägen för vår framtid.

Ja, jag är optimistisk!

Vi kommer att gå vidare med utgångspunkt från vårt lands storlek, våra tunisiska kvinnor, styrkan i den utbildade medelklassen är i själva verket skyddsfaktorer som är registrerade Tunisiens DNA idag.

Brist på ledarskap säger du? Inget behov på detta stadium! Det håller varandras händer och hjälps åt.

Vi kommer att överleva.