(Bild: Beji Caid Essebsi i mitten)
Så vann då Beji Caid Essebsi och förhoppningsvis demokratin med honom. För att nå dit står Essebsi inför svåra utmaningar.
Det första problemet är att ta i tag i det som den islamistiska regeringen Ennadha lyckats med under sina 3 år vid makten nämligen att dela befolkningen i 2 läger. Å ena sidan har vi nytänkande, sekulära och moderna tunisier som mest bor i norra delen av landet och i den södra delen har vi konservativa, starkt religiösa och som i vissa distrikt bejakar extremism. I valet hämtade Beji Caid Essebsi sina röster bland de nytänkande i norra delen av landet samt bland kvinnorna.
Denna uppdelning av landet har resulterat i problem framförallt i de södra delarna. Att återigen förena befolkningen kommer att bli en viktig fråga för honom i den närmaste framtiden. Det handlar framförallt om att lägga ned mycket resurser i söder där hans företrädare inte satsat i någon större utsträckning. Den ekonomiska situationen ser helt annorlunda jämfört med landets norra delar. Här finns hög arbetslöshet och stor fattigdom. Det handlar om att Essebsi behöver satsa på infrastruktur, entreprenörskap, skolor etc för att komma ifrån det sedan länge groende missnöjet som resulterat i att extremismen fått fotfäste i den södra delen av Tunisien. Essebsi måste bryta denna trend för att kunna skapa en social dynamik och ett enat folk.
För att stabilisera landet måste även Essebsi få bukt med gränsen mot Libyen i söder, där både vapen och extremism flyter in över gränsen i ganska stora mängder och destabiliserar hela regionen.
Det är en långsiktig strategi å ena sidan där minskad arbetslöshet och fattigdom är målet men å andra sidan är det också en snabb och kortsiktig strategi där ett säkrare land drar till sig turister. Turism är en av landets viktigaste inkomstkällor och måste komma igång så snabbt som möjligt.
Det andra problemet som kräver snabba och effektiva insatser är att stabilisera det sociala läger där alla strejker och andra former av sit-in etc måste minska rejält i omfång för att återigen kunna locka utländska investerare till Tunisien
Det tredje problemet är att installera en demokrati. Själva grundanledningen till att Presidentvalets segrare blev Beji Caid Essebsi är just längtan om en väl fungerande demokrati.Han har många emot sig som tror att med honom som president kommer Tunisien att återgå till det gamla systemet eftersom flera i hans omgivning just kommer från tidigare system. Hans motståndare är starkt kritiska till dessa medarbetare och det krävs att Essebsi väljer ministrar, närmaste medarbetare och rådgivare med omtanke. Problematiken är ju att landet har under de senaste decennierna varit en diktatur och har alltså inte så många regeringsdugliga personer. Med tanke på den svåra situation som landet befinner sig i krävs kompetens och ofta finns den i kretsarna kring det gamla systemet. På lång sikt är det enormt viktigt att Essebsi verkligen lyfter fram den yngre generationen och lär upp dem, något han redan påtalat att han kommer att satsa mycket på.
Slutligen handlar det självklart om fördelningspolitik och den kan jag av erfarenhet vittna om att den har aldrig riktigt fungerat. Korruptionen har varit en faktor som inneburit att enorma summor pengar stannat i fel händer. För att Essebsi ska kunna få fart på den ekonomiska utvecklingen krävs att han tillsammans med sitt parti Nidaa Tounes, där en ny partiledare kommer att presenteras, satsar mycket på att kontrollera att alla betalar skatter och att skattebetalarnas pengar stannar kvar som en del av landets resurs och inte som tidigare i privat egendom.
