(kön utanför utställningen i Kram i huvudstaden Tunis)
Ett av de viktigaste valen i Tunisiens historia har börjat! Vem blir landets president 5 år framöver?. Valet som borde samla ett stort valdeltagande verkar inte stå högt på dagordningen. Däremot har man noterat att köerna utanför utställningen i Kram, som är inne på sin sista dag, växer. Förhoppningsvis tar man Kram först och valurnorna därefter. Klockan 10 visade sig valdeltagandet endast ligga på 14 % varav Kebilia hade 15% och huvudstaden endast 9%.
Ungdomarna, som i denna valomgång har fått ett egna salar där de som är under 30 år ska lägga sin röst, verkar inte infinna sig. Beror det på den utlovade bojkott som annonseras bland ungdomarna eller bara på att de varit uppe sent på lördagen och inte ännu vaknat eller ännu sorgligare att de inte är intresserade ?
Andra orosmoln är valfusk och det har bl.a rapporterats om att bläcket som man får doppa sitt finger i har bytts ut mot ett bläck som tydligen går att tvätta bort. Dessutom har webb tidningen Kapitalis noterat att en av de mest kända islamistiska agitatörerna Imed Dghij (se bilden nedan) och ledare för LPR (se gårdagens inlägg) utgör en bland valpersonalen i valdistriktet Kram. Stämmer detta är risken för valfusk överhängande. Detta borde i sin tur medföra att gemene man tog valet mer på allvar och mobiliserade sig för att både lägga sin röst och kontrollera att det går rätt till.
Slutligen har landets extremister lovat vara aktiva dagarna innan och under valet. Vilket har visat sig vara ett löfte som de håller. Häromdagen hade de placerat ut en bomb som hittades av polisen varav de skyldiga omhändertogs, valkandidaten Beji Caid Essebsi var utsatt för ett attackförsök som upptäcktes i tid och idag tvingades militären i Kairouan som var utsatta för ett attentatsförsök att döda en av de inblandade extremisterna.
I DN och många andra medier beskrivs valet som ett val mellan pest eller kolera och delvis är det en sanning eftersom ingen av de bägge kandidaterna är som gjuten för att leda landet. Men som jag skrev i gårdagens inlägg är det en av dessa kandidater som hittills visat sig vara den som kommer att minst skada landet och som dessutom har kapacitet att dra upp Tunisien från den svacka man befunnit sig i efter revolutionen och det är Beji Caid Essebsi.
Essebsi fick under nästan ett helt år efter revolutionen äran att vara interimpresident i Tunisien tills det första valet skulle genomföras. Han inte bara såg till att valet organiserades utan han lämnade dessutom, som första president någonsin, över sin post till den första folkvalda provisoriska presidenten i Tunisens historia nämligen Moncef Marzouki.
Marzouki däremot skulle endast suttit 1 år som president med vägrade lämna ifrån sig presidentstolen. Detta är något som befolkningen är fullt medveten om och därför har man under de senaste dagarna via sociala medier mobiliserat sig för att få folk att rösta på Beji Caid Essebsi. Den ende trots dennes brister som man tror kan ge Tunisien en demokrati i framtiden.
Trots att mycket står på spel för just ungdomarna i framtiden och trots att landet kan få en rejäl nedåtgående spiral både vad gäller demokrati, ekonomi och framförallt säkerhet om Marzouki vinner, så verkar det som om framförallt ungdomarna föredrar att slappa sig igenom söndagen.
I utlandet har det visat sig att man endast nått upp till ett valmedverkande på mellan 15 och 17 %. Men än lever jag på hoppet om att man under eftermiddagen tar sig till valurnorna och bidrar till sin egen framtid.