Jag har hittat en mycket intressant artikel av en Fathi B’Chir (en tunisisk journalist bosatt och verksam i Bryssel) som ifrågasätter Europas position i Egypten frågan som jag nedan har översatt:
Europas position om situationen i Egypten kommer utan tvekan påverka hela regionen och kan innebära en förtroendeförlust som i sin tur kan leda till att ödelägga EUs MENA -politik (Middle East North Africa).
När det handlar om arabiska och muslimska frågor verkar Europa återigen oinspirerad. Skyddet av egna intressen i regionen verkar gå före säkerheten och eventuella skadliga förändringar i grannländernas situation.
Vad som händer i Egypten är betydande och scenerna av massakern på gator och moskéer väcker avsky. Det blir en naturlig mänsklig reaktion att fördöma arméns framfart. Frågan här är om man har rätt att fördöma argumentet om det egyptiska folkets legitima rätt till självförsvar utan att egentligen ha fördjupa sig i och ifrågasätt situationen? Folkets fruktan om ” Islamister ” och den ofta extremistiska kultur och politik som följer i dess fotspår är reell och påtaglig jämförbar med den obotliga sjukdomen AIDS .
Rädslan för att se islamisterna installera sin överlägsna makt för all framtid är en överlägsen reaktion som slår bort allas samveten. Det Muslimska brödraskapets och deras tunisiska, libyska, syriska….allierades envishet blockerar all dialog och inger inget hopp om att finna en gemensam grund. De ger snarare intrycket av att vara en utländsk armé som ockuperar ett land än en nationell politisk kraft.
Olika känslor avlöser varandra där egyptierna är mer koncentrerade på sina egna djupa indignerade reaktioner av rädsla som kan verka hycklande för europeiska och västerländska regeringar. Samtidigt som det i allmänhet är det intrycket som alltmer öppet och ut-manade förmedlas av västerländsk media.
Personligen har jag vid upprepade tillfällen markerat min oro för att en ”anti-västerländsk” rörelse kan sprida sig. Inte endast som nu bland islamister och extremister, utan även bland de mest sekulära muslimska modernister som anser sig blivit förrådda av Europa. I och med USAs politiska ställningstagande borde Europa vara mer vaksamma över allvaret i utvecklingen.
(Fathi B’Chir)
Vad som är en sanning för egyptierna – ökade spänningar och västerländska tveksamma och okänsliga reaktioner – kommer att gälla även för Tunisien, Syrien, etc. Dessutom kommer avsaknaden av en europeisk förståelse i Palestina frågan att förstärka denna ”anti-västerländska” känsla. Allt vad som uttalas eller genomförs av ett oinspirerat och likgiltigt Europa kommer utan tvekan att påverka hela regionen och kan innebära en förlust av förtroende som i sin tur leder till att ruinera uppbyggd politik och relationer med MENA- länderna.