Bilden: Polis 1) Vad gör vi? Polis 2) Inget det är ju inte en journalist!
Det pågår en strid om Tunisien som ytterst handlar om huruvida muslimska demokrater eller islamister kommer att styra landet. I centrum för kampen står frågan om den tunisiska kvinnan och vilken plats hon kommer att ha i framtidens tunisiska samhälle.
Den 13 augusti 1956 genomförde Habib Bourguiba den dåvarande presidenten en omvälvande vitalisering av samhället som innebar frihet för kvinnorna samt förbud mot polygami och fick hela arab världen emot sig. Den efterföljande och störtade presidenten Ben Ali fortsatte i samma linje, vilket har inneburit att Tunisien tillsammans med Libanon är arabvärldens mest utvecklade och moderna land.
Idag står kvinnornas frihet – Tunisiens stolthet på spel. Ennadha, det till 40% folkvalda partiet som spelade katt och råtta innan valet angående sina islamistiska tendenser, har i dagarna tydliggjort att de tänker se till att Chaaria, den muslimska lagen, kommer att följas. Ennadha är en flank av det muslimska brödraskapet vars mål är att ta makten i de efterrevolutionära länderna som Egypten, Tunisien och Libyen samt bevisa att kombinationen muslimsk tro och demokratiskt samhälle fungerar. Hela organisationen av det muslimska brödraskapet är finansierat av Qatar som bl.a tillsammans med USA finansierar ett projekt i Tunisien med inriktning på att skapa debatt kring islam och demokrati. Ett i mitt tycke intressant projekt.
Dock är det är svårt att följa logiken i Ennadhas politik, å ena sidan vill de ingå i ett skapande av en muslimsk demokratisk stat å andra sidan håller de på att skapa en situation där kvinnan tvingas sluta arbeta, polygami återinstalleras, journalister tystas ner och salafister tillåts att ostraffat attackera de tunisiska invånarna (läs kvinnorna). När man dessutom vet att när salafisterna gick till beväpnat angrepp mot polisen lyckades Ennadha inom loppet av några timmar plocka in väldigt många salafister i fängelse och beslagta vapen som strömmar in från Libyen, blir det ännu svårare att följa logiken. Budskapet är väl ganska tydligt – fortsätt gärna attackera tunisiska medborgare men om ni rör polis och militär……. mycket underlig och svårförståelig demokratisk politik.
I onsdags den 7e mars utspelades en scen som kan ses som en symbol över vad som händer i Tunisien. En salafist tog sig upp på taket på en av universitetet Manoubas byggnader och bytte ut den tunisiska flaggan mot en salafist flagga (Al Qaedas). Ingen varken polis, studenter eller lärare reagerade. Då helt plötsligt hände något totalt oväntat en kvinnlig student klättrade upp på taket för att försvara Tunisiens röd/vita flagga. När kvinnan försökte ta bort den svarta Al Qaeda flaggan blev hon våldsamt bort knuffad av salafisten. Först då ingrep de manliga studenterna och gick till hennes och flaggans försvar. Våldsamma sammandrabbningar ägde rum samtidigt som ännu en gång polisen bara stod och såg på.
Dagen efter den 8e mars som var den internationella kvinnodagen var reaktionerna på gårdagens händelse mycket förvånansvärda den tunisiska flaggan dök upp i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Inte sedan veckorna efter revolutionen har man känt av en så stor uppslutning, enande och nationell stolthet. Under eftermiddagen samlades enorma skaror av kvinnor i ett fredligt demonstrationståg där de basunerade ut sin upprördhet över den degraderande ekonomiska och politiska situationen. Den här händelsen visar tydligt dels att Tunisien är indelat i 2 läger dvs islamister (salafister) kontra demokratiska muslimer och dels att det är kvinnor och ungdomar som försvarar demokratin och yttrandefrihetens framtid i Tunisien
.