En tysk extremist expert, Hanspeter Mattes senior forskare vid det tyska institutet för Mellanösternstudier (GIGA Institutet för Mellanösternstudier), har kartlägt omfattningen av tunisisk terrorism.

Sammansättningen av radikala islamistiska grupper i Tunisien är både strukturerade och difusa. Vilket innebär att flödet av information som erhållits från tullmyndigheter, tunisisk polis, armé & myndigheter inte fullt ut återspeglar den exakta bilden av situationen.

De mest kända av dessa grupper avseende deras struktur, mål och strategier,  är först och främst de olika tunisiska grenarna  av Al-Qaida i Islamiska Maghreb (AQIM) och Ansar Al -Charia (anhängare till sharia lagarna).

Al-Qaida i Islamiska Maghreb (AQIM)
AQIM grundades 2007 som en organisation som tog över den algeriska salafist* gruppen GSPC.  Sammanslagningen utökade möjligheten att nå den gemensamma ambitionen att etablera en islamisk* stat utanför Algeriet och i hela Maghreb regionen.  Abdel Droukdel är nuvarande ledare & Emir för AQIM. Huvuddelen av AQIM’s trupper är framförallt verksamma främst i norra Algeriet, men de har även brigader i södra Algeriet nära den tunisiska gränsen och i Tunisien i den bergiga regionen Jebel Chaambi, nära Kasserine.

När det gäller det faktiska antalet AQIM soldater,  varierar uppskattningarna från flera hundra till flera tusen.  AQIM  finansierar sin verksamhet bl.a genom att ta algeriska affärsmän som gisslan vilket hittills genererat stora lösensummor.

Det  var bl.a AGIM som genomförde attacken mot den tunisiska säkerhetsstyrkor i Jendouba den 14 februari 2014.

Gruppen & brigaden Oqba Ibn Nafaa är den mest kända stridsenheten inom AQIM. De är framförallt verksamma i den västra delen av Tunisien. Det har också konstaterats att det var den brigaden som var ansvariga för attacken den  18 mars 2015 mot Bardo Museet i Tunis. Den tunisiske inrikesministern Mohamed Gharsalli poängterade den 26 mars att det var Oqba Ibn Nafaa som m.h.a dess ledare Lokman Abu Sakhr, som var ansvariga för attacken på museet och inte den Islamiska Staten IS (Daesh).

En annan grupp vid namn Al-Jazara, som bör betraktas som en annan gren av AQIM, bildades i början av 2011. Som namnet antyder, upprätthåller de mycket nära band med algeriska jihadister. Tunisiska säkerhetsmyndigheter menar att al-Jazara bl.a varit ansvariga för attackerna i Rouhia (Siliana) i maj 2011, Bir Ali Ben Khelifa (Sfax) i februari 2012, och Fernena (Jendouba) i december 2012. Det är även denna grupp som varit inblandade i de flesta av de blodiga attackerna i Mont Chaambi (Kasserine).

Ansar al-sharia
Denna grupp grundades i april 2011 av Seifallah Ben Hassine, som suttit fängslad under President Ben Alis diktatur. Ben Hassine är mer känd under namnet och sitt alias Abu Iyadh. Gruppens syfte är att införa sharialagarna i Tunisien, vilket sammanföll med den dåvarande islamist regeringen Ennadha.

Flera små Ansar al-Sharia inspirerade grupper har skapats sedan 2012 och har sedan dess byggt upp egna mindre stridsförband.  Ansar al-Sharia har nära förbindelser både med Al-Qaida och AQIM och utmärker sig genom sin aktivism. En av deras mest anmärkningsvärda och uppmärksamma attack var mot den amerikanska ambassaden i Tunis i september 2012. Vilken genomfördes med tyst medhåll från regeringen Ennadha. Det finns även starka bevis för att Ansar al-Sharia varit utförare av de två politiska morden på Chokri Belaid och Mohamed Brahmi under 2013.  Ahmed Rouissi, jihadisten* som troligen var hjärnan bakom dessa två politiska mord, tros ha dött i mars i år i den libyska staden Sirte, då han stred med IS styrkor.

I augusti 2013 efter mycket tvekan, beslutade det dåvarande tunisiska inrikesministeriet (under Ennadha regeringen) att förbjuda Ansar al-Sharia, som de sade ”på grund av deras terroristverksamhet.”  I februari 2014 sade samma ministerium att målet för denna grupp var att etablera ett kalifat i de södra delarna av mellersta och norra Tunisien. I början av juli 2014 har Ansar al-Sharia offentligt meddelat sin lojalitet och solidaritet med Abu Baker al-Baghdadi, ledaren för den Islamiska Staten i Syrien och Irak (ISIL).

De jihadist grupper i Tunisien och soldater i Syrien
Hittills finns det inga exakta och tillförlitliga empiriska data om jihadist grupper som opererar i regionen Mount Chaambi – eller de som verkar i stadsområdena vid kusterna.

Med undantag för brigaden Oqba Ibn Nafaa, finns det bara fragmentarisk information om de exakta verksamhetsområden, i vilka zoner de agerar, nationaliteten på dess medlemmar etc för att kunna kategorisera och lokaliser dessa jihadist grupper. Bortsett från deras chimär etablering av en islamisk stat, vet man yttersl lite om deras specifika mål. Några av dessa celler agera självständigt, andra har kopplingar till AQIM eller är direkt anslutna till al-Qaida. Sedan juli 2014 har många av dessa celler beslutat att investera sitt fulla stöd till IS (Deash).

När det gäller antalet som strider i dessa grupper, grenar och jihadist celler, kan man endast göra en uppskattning att de hittills lyckats mobilisera några hundratals medlemmar. Det är klarlagt att de algeriska och marockanska jihadisterna även de finns i Mont Chaambi och  att tunisiska jihadister har viss erfarenhet striderna i norra Mali.

Sedan början av året har det ofta rapporterats att tunisiska jihadister som utbildats i libyska läger, inklusive Derna och Benghazi, återvänt till Tunisien. Målet är att bygga upp nya terroristceller eller att gå med andra redan befintliga och därmed överföra ”professionalism” som de själva erhållit under deras libyska vistelse.

Antalet tunisiska soldater som är engagerade i inbördeskriget i Syrien, tillsammans med islamisterna som kämpar mot regimen Bashar al-Assad, har ökat sedan våren 2011. Enligt uppskattningar från det tunisiska inrikesministeriet rör det sig om ca 3.800 st tunisiska  jihadister Den olaglig invandringen till Syrien organiseras av smugglingsnätverk som huvudsakligen finansieras av Qatar.

De tunisiska myndigheterna har hittills blockerat 9.000 tunisier att återvända till striderna i Syrien. Det uppskattas att sedan början av den syriska inbördeskriget är det mer än 600 tunisiska soldater som dödats och fyrtio tunisiska jihadister som tynar bort i syriska fängelser. Inrikesministeriet säger att fram till början av 2015 återvände ca 500 tunisiska jihadister till Tunisien och utgör ett mycket allvarligt hot mot stabiliteten och säkerheten i landet. Vissa myndigheter har försäkrat att dessa element är under bevakning, men antalet jihadister är så pass stort att det kan vara svårt, om inte omöjligt, att bevaka deras aktiviteter.

För en mer fullständig förståelse av hotbilden av  jihadism i Tunisien (läs hela världen), måste man ta med olika islamistiska föreningar & salafistiska Imamer som predikar om jihad i moskéer. Dessa organisationer och predikanter spelar en avgörande roll i värvningen av jihadister på grund av deras målmedvetna indoktrinering och rekrytering av unga extremister.

Dessa salafistiska imamer skiljer sig till viss del från varandra vad gäller deras syn på & lydnad till utländska teologiska förkunnare.  Exempelvis finns den Jamiyounska inriktningen (som hänvisar till Eritreas Sheikh Mohammed Al-Jami), och den Madkhaliyounska inriktninge (som hänvisar till den saudiska professorn Rabee Al-Madkhali), den Ilmiyounska ( med hänvisning till de saudiska teologerna) eller den reformistiska gruppen Islahiyoun.

Även om alla dessa föreningar och allianser offentligt förkastar användande av våld och alla former av politiskt engagemang så arbetar och predikar de en helt annan inställning till våld & IS till de troende besökarna i moskéerna.

Idag finns det 17.000 olika typer av föreningar i Tunisien. E  överväldigande majoriteten av dessa är av religiös natur. Fram till regimen Ben Alis fall, var dessa religiösa samfund tolererade och utnyttjades främst av myndigheterna för att motverka extremism.

Efter regimskiftet 2011, har många av dessa organisationer förändrat karaktär där de fått böja sig för nya konservativa och/eller extremistiska imamers önskan. Föreningarna används effektivt inom vissa samhällsområden och särskilt utbildningsområdet, för att i förlängningen kunna påverka förverkligandet av islamistiska projektet.

Sedan juni 2014 har de tunisiska myndigheterna identifierat cirka 150 islamistiska organisationer som misstänks för inblandning i terroristfinansieringsverksamheter – som till exempel att samla in pengar för jihad och jihadister. Den f.d interimsregeringen med premiärminister Mehdi Jomaa valde, att under sin regeringsperiod, undvika att vidta åtgärder mot dessa religiösa grupper av rädsla för att kränka den tidigare islamistiska regeringens Ennahda.

Den nuvarande regeringen Nidaa Tounes med Habib Essid som president, verkar fast beslutna att ta terroristtjuren vid hornen. Nu, i efterdyningarna av attacken mot Bardo muséet intar man en ännu större beslutsamhet i jakten på terrorism och extremism en jakt som även inbegriper de 187 moskéer som sedan Ennadhas tid vid makten undkommit statens kontroll.

* Salafist – Ordet salaf är arabiska och betyder förfäder. Salafister är en inriktning av muslimer som har som mål att leva som förfäderna levde på 600-talet, då profeten Mohammed levde.

* Islamism – är en politisk inriktning av islam och en bred politisk rörelse som startades av muslimska brödrarskapet i början på 1900-talet som en protest mot västvärldens kolonialisering av MENA.

* Jihadist – Finns i koranen där det har 2 syften det ena innebär att alla muslimer ska kunna motstå (slå emot) sina frestelser som t.ex att äta under rahmadan. Det andra syftet med jihadism i koranen innebär att muslimer som blir attackerade har rätt att försvara sig själv med likvärdigt våld. Jihadister använder sig av det sistnämnda syftet för att berättiga  användandet av våld för att försvarar sig mot västvärldens inflytande och inblandning i den muslimsk arabiska världen. OBS – då de använder sig av självmordsbombare går de tvärtemot koranens budskap som bestämt förbjuder självmord i alla former.